Kendras mamma ♥

Den 21 november BF dagen så gick mitt vatten på kvällen och jag åkte in hade inga värkar eller något så fick åka hem och komma tillbaka dagen efter. Samma sak nästa dag.?

Den 23e så åkte jag in igen Mamma & Steffen följde med mig för jag tänkte verkligen inte åka hem igen! Jag grät för att det var så jobbigt när vattnet rann hela tiden och jag ville ju ha ut min Bebis!.

Så jag får stanna kvar!

10:43 Läggs jag in

.

11:50 Så får jag dropp för att sättas igång

Ligger och väntar på att något ska hända men inget händer. Trodde det skulle gå fort nu när man blev "igångsatt?" Men nähä.

Vid 15 tiden så börjar det göra ondare när värkarna kommer men det är fotfarande 5 minuter mellan värkarna Så efter en halvtimme vill jag bada. När jag satt mig i badet så får jag akupunktur i huvudet. Hjälpte väll inte så värst mycket. Så jag kliver upp och lägger mig i sängen igen.

.

18:55 så får jag testa lustgasen men tyckte den var åt helvete så fick akupunktur i ryggen. Vilket också var skit!

.

19:30 så blir värkarna tätare och starkare så jag testar lustgasen igen men det funkade fotfarande inte. Så dom erbjöd mig morfin men det ville jag inte ha så det var bara att stå ut en stund till. Och fyfan för dom där väkrarna asså! USCH haha

.

Klockan 20 så testar vi lustgasen igen och den hjälper lite men inte tillräckligt så sket i den igen, Efter 40 min så ville jag ha epidrualen och dom kollar upp om det är okej med läkaren eftersom man brukar få den senare. Men det var okej så vid kl 21 så kom läkaren och stack mig i ryggen. tyckte inte det gjorde alls ont om man jämför med värkarna! Lite läskig känsla när man känner att han trycker inne i ryggen eller så.

Bedövningen funkade utmärkt och jag kände knappt ingenting. Blev "förlamad" i ena benet, Lite läskig känsla med helt okej :P . Så jag la mig och sov en stund. trodde ju det var nära nu så ville vara utvilad :) .

.

23:10 kommer dom in och kollar tempen och jag började få feber.

Vid 00.30 så  kollade dom mig och då var jag öppen 3cm så det var ju bara att vänta!

02:10 kommer dom in igen och då har jag ont igen så jag får ökad epidural.

03:51 så beslutar dom att stänga av droppet för att jag har över 38 i temp och barnet börjar må dåligt. så jag får febernedsättande dropp.

Sen var det mycket koll på hur bebisen mår m.m

.

Vid 04:02 så har jag fotfarande inte öppnat mig mer än 3cm, Börjar känna att det här kommer gå åt helvete!

05:30 ber jag om att få lite mat men det fick jag inte ifall jag skulle få göra akut snitt. Då var jag livrädd. Jag ville ju inte göra snitt? Men det var bara att gilla läget . Allt för att bebisen skulle klara sig. Så jag ligger och väntar å väntar å väntar .

.

Vid 07.00 så har febern gått ner och jag får ondare och ondare så dom kollar igen och då var jag öppen 4 cm, Wohoo tänkte jag nu snart så kanske jag får min bebis! Efter ca 20 min får jag mer smärtlindring.

Inget händer, Klockan blir 10:12 och jag får göra ett ultra för att se att allt är okej där inne. Allt såg bra ut.

Så dom kollar efter hur öppet det är och det var öppet hela 9cm!  Här någonstans tappar jag bort allt, kommer knappt ihåg nånting. Hade så ont att jag ville dö. Det enda jag kommer ihåg är att jag skrek och skrek. Fyfan vad jag skrek! " ta ut den jag vill inte mer" "Snitta mig då förfan" "är ni dumma i huvudet LYSSNA då förfan jag kommer dö era jävlar" + mycket mycket mer! Barnmorskorna visste inte vad dom skulle göra så dom gick ut.

.

Vid 10:48 så får jag lustgasen igen funkade inte först så hade lika jävla ont som innan. Men sen efter en stund så jävlar funkade den. Härlig känsla. Lite otäck typ som när man blir för full och allt bir suddigt och lamt och det ringer i öronen! Men fyfan jag kunde slappna av lite. Det jag var mest rädd för innan jag åkte in var faktist att jag skulle bajsa på mig. Men efter jag fick lustgasen så sket jag i vilket! Tänkte det ne vem fan bryr sig bajsar jag så gör jag! Så jag slappnade av och det gjorde så jävla mycket! (bajsade inte på mig). Jag låg där och hade ingen som helst koll på nånting. Herregud vad borta jag var! Dom fick slita lustgasen ifrån mig mellan värkarna för jag hade ingen som helst koll alls!

.

Vid 11:50 så blev värkarna tätare men än så händer inget mer!

lite senare:Mamma som suttit jämte mig hela tiden gick ut och rökte nu när jag var lugn, Så det var bara jag och Steffen där inne! Och stackarn ser toppen av huvudet på bebisen och får panik, Men som tur var så kom Mamma och Barnmorskan in precis då. Då vänder dom på mig och lägger mig på rygg och säger till mig att krysta,sluta krysta,krysta. Ett jävla tjat tyckte jag så nu får bebisen fan komma ut!

.

13:54 den 24/11 2010 Kom min underbara Flicka till världen. Det var en otrolig känsla. Overkligt var det. Helt sjukt!

Sen skulle moderkakan ut. Ont så in i helvete gjorde det men det sket jag fullständigt i jag hade ju min lilla prinsessa nu! under tiden dom tryckte ut moderkakan så kändes det som om jag hade någon slemklump i halsen så jag försökte harkla upp den men det gick inte. Så jag släpade mig till toaletten och försökte dra ut den här "slemklumpen" men det gick ju fan inte!!! Då kollade dom i min hals så såg dom att det är den där saken som hänger längst bak i munnen som var stor som en vindruva bara för att jag skrikit så mycket i flera timmar. Haha herregud säger jag bara.

Som sagt så kommer jag knappt ihåg någonting så allt jag skrivit är från papprena jag fick och det Mamma och Steffen har berättat!

Sen runt 18:30 nångång så blev jag flyttat till Bb! Kendra sov hela natten så jag fick sova ut. Dagen efter hamnade jag i ett nytt rum med en annan tjej. Super trevlig :). Steffen kom tidigt på morgonen. Vi hade inte kommit överens om något namn än haha. Men Steffen bestämde att Hon skulle heta Kendra Eleanor Törnqvist Brewitz. Låg kvar 2 nätter för dom misstänkte gulsot. Men 3e dagen fick vi  åka hem och börja leva som föräldrar till våran underbara dotter Kendra <3.

.