Jag och Steffen har ett vääääldigt speciellt förhållande om man säger så! Vi är inte tillsammans men vi gör allt som om vi vore det. Jag har varit osäker på om han har några känslor kvar för mig nu det senaste, Men igår kväll fick jag höra att han verkligen har det! Det kändes som en lättnad till 1000! Han är ju den enda som finns kvar från mitt "gamla" liv eller vad man nu säger! Oftast brukar man ha en tjejkompis man har hållt ihop men sedan man var fjortis och knas. Men inte jag! Jag har mitt livs största kärlek kvar! Vet inte riktigt vart mina vänner har tagit vägen!?
Har ju min älskade Amanda såklart ! Och henne skulle jag aldrig klara mig utan ALDRIG! Vi har minnen tillsammans sen ettt år efter jag flyttade ut hit. Men inte tidigare! Elin som jag ställt upp i vått och tort för sen hon kom till jönköping i 6an hör inte ens av sig längre eller svarar på Sms eller när man ringer! Men visst hon har hittat sig ett bättre liv nu. Tills den dagen det inte håller mer. Men jag kan säga rakt ut från hjärtat att denna gången så finns jag inte kvar. Jag är trött på att vara snäll men inte få något tillbaka. Vart har du varit lixom när jag mått dåligt? Inte funnits där för mig iaf! Den ENDA som funnits där är Amanda! Ibland känns det ensamt och tråkigt men jag är nöjd med mitt liv nu!
Lite fuckad skit om man säger så! Läs och njut ;) .